Tågresa

När jag satt på tåget från Växjö till Stockholm, i första klass, tänkte jag på vilken tur jag alltid har när jag åker tåg.
Jag får aldrig något skrikande barn eller illaluktande man brevid mig. Oftast får jag också sitta själv, vilket betyder mycket för mig.
Senast Frida åkte tåg hade hon som vanligt otur. Hennes tåg var, som alltid, försenat. När hon väl kliver på får hon sitta brevid en pappa och hans 28 barn var av ett bajsat på sig. För att alla barn skulle vara så lugna och stilla som möjligt springer pappan fram och tillbaka i vagnen. Och eftersom pappan sitter längst in måste Frida ställa sig upp varje gång han reser på sig....och nej....han erbjuder inte Frida sin plats.
Ibland har jag tur, men bara ibland.